Ordliste

  1. A
  2. B
  3. D
  4. E
  5. F
  6. G
  7. H
  8. I
  9. J
  10. K
  11. L
  12. M
  13. N
  14. O
  15. P
  16. R
  17. S
  18. T
  19. U
  20. V
  21. Y
  22. Æ
  23. Ø
  24. Å
  25. *
Tal ord på Å: 122 | Totalt: 15315 | søketips | nullstill
Forklåring Døme
check å
image

elv

Åne æ stór no. Eg laugar meg i ånæ.

check å

og
Sjå også au.

Mi have bå' hund'e å katt'e. Sò mange dage å år hav' runni, ti' reikne adde mi hav' 'kji stundi. (stevline)

check å'

til (åt)

Eg lånte bílen å' dei gamle mannæ. Fair å' gútæ æ frå Svèrik. Sòn å' dei kånunn búr i Býn. Moir å' dei gút'e æ dauv.

check

'An reiste 'å heií i dag.

check å dú sútespil!

uttrykk for at noko går gale eller er sørgeleg

"Å dú sútespil" sa Margjitt då Haddvår ha' gjengje i rås.

check 'å ende

stå oppreist

Timrestokkan stóge 'å ende unde fossæ.

check 'å fótó

på føtene

Eg frýs'e 'å fótó.

check 'å fuí

1. tape i basketak
2. mislykkast

1. Bjynn måtte 'å fuí for 'ó Danil.
2. Taddeiv laut 'å fuí då 'an prǿva seg som kaupmann'e.

check 'å garæ

i næraste grannelaget

Da kóme så godt ti' 'å garæ.

check 'å hovdi

"på hovudet" (uttrykket er ubunden dativ)

'An stó' å hovdi opp'tt'emæ veggjæ, for 'an tótte gama sýne ko sterk'e 'an va'.

check 'å kveldi

ut på kvelden

Det va' 'kji langt 'å kveldi fyrr'ell 'u kåm.

check å' kvílâ

til sengs

Eg laut å' kvílâ, for eg fekk slig hiteflagu.

check 'å lén' å' ananné

på sida av kvarandre

Mi gjinge 'å lén' å' ananné å rǿa ihóp, det va' så lengji si' mi ha' treftst.

check 'å lénæ 'å

på sida av

'Å vístri lénæ 'å vègjæ låg der a gåmålt hús.

check 'å lòs / få 'å lòs

setje i gong noko (td setje i gong ein stein slik at han tek fart)

Då mi såge kòr stokkan hinge, finge mi heile timrevasen 'å lòs. Då bankjen kåm mæ ein å an håv'e millión'e, kåm konstgrasprosjekti 'å lòs.

check 'å lòt

på hall (om td kornstrå)

Åkren ligg'e 'å lòt.

check 'å munni

på folkemunne

Hèv' du høyrt ko som æ 'å munni nò?

check 'å nogló

uttrykk bruka i samband med å mest ha bruka opp alt ein har (forrådet har tròti)

No æ mi plent 'å nogló mæ høyttæ.

check 'å nýom

på nytt

Ai ai, no datt det néd, detti rakli åkkå, så mi ljóte ti' 'å nýom.

check 'å rǿvi

i aktivitet
Sjå også vère 'å ròvi.

Våre da 'å rǿvi nórd 'å Víkestøyl då du kåm?

check 'å sundi

måtte symje

Åne va' så djúp at eg måtte 'å sundi for å kåme ivi. Reissdýrí la 'å sundi ei gong å såme ive vatni.

check 'å trautinn

mest tomt for td mat
Sjå også 'å tròtó

Nò æ det mest'e 'å trautinn mæ suvlæ åkkå, koss sku mi då?

check 'å tròtó

"held på å tryte"

Nò æ det 'å tròtó mæ mjø̀lhítinn.

check 'å tverke

1. på tvers
2. "vere vrangt"
Sjå også tverke seg.

1. Stokkjen la seg 'å tverke i ånæ.
2. 'U æ allstǿtt 'å tverke.

check 'å vangji

1. framme, tilstades
2. mangt på same tid
Sjå også vère og på / 'å.

1. 'U va' så mykji 'å vangji di lengste eg minnest. Der va' mykji gó'e mat'e å vangji i dei bryddaupæ.
2. Eg hève så mange slags arbei 'å vangji. Dú hèv' så mykji 'å vangji at det æ 'kji létt å minnast.

check 'å vègjæ

i vegen (til hinder)

Æ det for mykji 'å vègjæ, så lýt an flytje det. Stundom kunn' fókk au vèr' 'å vègjæ.

check 'å vrongunn

på vranga (om klær)

Ragnhild hengde stakkan sí 'å vrongunn på an vond'e oppi loptæ.

check å, æselskap!

uttrykk bruka når noko går gale

Å, æselskap, no datt det néd!

check åband klykkjeband (til å stramme klyví)

Mæ åbandæ klykkjer an klyví så 'u vare passeleg klykt.

check åbande slé'en

setje nye spitu i stabbandi før slåtten

Gófa åbanda slé'en i gjår. An lýt åbande slé'en så meiin inkji rikle.

check åbandsekk'e

sekk på kløva under "åbandi" ('pi midjom)

Åbandsekkjen ligg'e stǿtt oppi trýgjâ, unde åbandæ, ell' klykkjebandæ.

check åbandspagg'e

sekk på kløva under "åbandi" ('pi midjom)

Åbandspaggjen la' da 'pi midjom, på trýgjen, fysst da sille 'å støyli.

check åbandsstein'e
check åbar'e

elvekant (bruka berre i eintal)

Det nyttar alli å gjare i åbaræ, for flaumen brýt'e gjæri néd. Der æ mykji rèk å tròs i åbaræ.

check åbòge seg fram

1. trengje seg fram i ei folkemengd
2. fare fram på ein måte som gjer at ein ikkje tek særleg omsyn til andre

1. Såvi åbòga seg fram i mengdinn for å røkkje tókji.
2. Dei frekke åbòge sikkå fram for å få fyremòna.

check åbògerom

armslag

I desse rómæ æ det så trongt at 'er æ 'kji åbògeróm. Píetismen avgrensa åbògerómi ti' félespilæ.

check åbògeslag

1. slag mot olbogen (ved uhell)
2. "slag", sorg (når ein misser kona)

1. A åbògeslag æ allstǿtt kalleg vóndt.
2. "Haugstaddsútí æ som åbògeslagji" (ordtak).

check åbògji

alboge

Torgrím hève slite út trøyâ 'å båe åbògó.

check åbròt

bratt skråning ned mot elva

Der va' så hågt å bratt a åbròt at sauin kóme alli oppó.

check åbrú'e

åbruig, sjalu
Sjå også åbrúskap og óvund'e.

Gunne va' så åbrú at det va' plent a plage for mannen 'enni.

check åbrunn'e

brunn der vassnivået fylgjer vassføringa i elva

Det æ trygt å vite at an hève åbrunn'e, då trýt'e alli vatni.

check åbrúskap

sjalusi (bruka berre i eintal)
Sjå også åbrú'e og ovundsjúkji.

Åbrúskap æ vóndt å tòle; det øyelegg'e a samlív.

check åbyrgsle

ansvar

Hèv' an kâvéra for mykji pæninge, kjenner an at åbyrgslâ æ tung.

check åbyrja

ivrig etter å kome i gong, rask, framfus
Sjå også åbyrjandi og åbyrjen.

'An kasta si útí det så åbyrja.

check åbyrjandi

fortfarande, framfus, svært ivrig etter å kome i gong
Somme seier "ovbyrjandi".
Sjå også åbyrjen og åbyrja.

'U æ så åbyrjandi at eg hell'e alli lag mæ 'æ.

check åbyrjen

ivrig etter å kome i gong, rask, framfus
Sjå også åbyrjandi og åbyrja.

Dei åbyrgne íve sikkå alli í, da rjúke ti' å sjå alli ti' lé's.

check åbyrste

garantere

Eg åbyrster at eg ska' bitale detta!

check åbǿrsle

1. ansvar
2. avling (gras)

1. D'æ vóndt hav' åbǿrslâ fysst an inkji tikje an greier det.
2. Ånund fekk åbǿrslâ det åri.

check åfadd

overfall

I radió høyre mi trått om åfodd út'i verdinn.

check åfadde

overfalle

Torjús åfadd meg midt 'å dagjæ.

check åfadden

overfallen (konkret, eller med ord)

Mennan vorte åfaddne mæ vónde å stygge órd. I Krisjansand vart' eg ei gong åfadden av tvei ungdóma.

check åfisk'e

fisk som lever i elv

Åfiskjen æ inkji reikna for líke mæt'e som heiefiskjen.

check åfløyg'e

fortfarande, ivrig, utolmodig, alt lyt gjerast fort; vert ikkje gradbøygt
Somme seier "åfløygd'e".

'An æ så åfløyg'e å røkk'e så mykji. 'U æ så åfløyg at 'u kan alli vente ti' mi hí' æ færige. Den bǿsni karen æ 'kji åfløygd'e lenge'; 'an gjeng'e stúr'e å det var' líti âv mæ 'ó.

check åfús'e

pågåande, aktiv, ivrig etter å kome i gong

Dei mest'e åfúse kunne stundom fare for fórt, ell' fare gali.

check åfút'e

oppsynsmann for tømmerflotarane i Otre.

Åfúten gjekk å spankulera framtemæ åne, tjurr'e å varm'e.

check ågong

1. strandkanten av ei elv; der vatnet møter land, gjerne også området mellom høgaste og lågaste vasstand; bruka berre i eintal
2. grunnvasspegelen

1. Der ligg'e nåkå timrestokka i ågongjinn.
2. 'An gróv an brunn'e néd i ågongjí, så vatni traut alli.

check ågrand'e

jordkanten mot elva

Etter flaumen låg det mykji rèk å tròs i ågrandæ. Góme sill' néd i a gróv da ha' bygt inn i ågranden.

check åhende

verte av med, skilje seg av med

Eg hèv alli nòkå ting å åhende.

check åhende si

fatte, skjøne, kome i tankar om

Eg kan alli åhende mi at eg hèv' vorte så gåmó. Ingjen kunna åhende si 'å 'ó.

check åhong

påheng, ugreie, ulempe, byrd

"Foddokkjí æ 'kji kå ti' åhong", sa Tór. Der va' slig åhong mæ vègfarandi fókk 'å dei gardæ. Eirik hève slig åhong ti' ǿl.

check åkant'e

elvebreidd

Der va' mykji jarbèr i åkantæ.

check åkapt

travelt, brått, før ein får områdd seg

Detti kåm så åkapt, førr'ell eg venta det. Mi finge det så åkapt.

check åke

daude (slangord når det er tale om menneske)

'An va så fillen at eg æ ræd'e 'an åkar i nótt. Kjýrí hèv' fengje kollbrann i júvri, så 'u kjæm'e ti' å åke.

check åkfadd

dyrka jordstykke, attlagd åker (gjerne noko hallande)

Åkfadd, jórdi å vodd'e lýt an seie at bitý mest'e det same.

check åkhǿne

marihøne

Åkhǿnâ krabba evst i langstetangjen å fauk ti'."Åkhǿne, åkhǿne gjèv' mi godt veir i morgó, 'ellis drèp' eg deg!" sa ungan.

check åkja

atten; gammal form

Ti' desse vèvæ eg vi' bigjynde mæ, vi' eg have a åkjatjugskjei.

check åkjatjúgskjei

vevskei til å veve buksevadmål (18 trådar pr alen)

An sèt'e åkjatjúgskjeií inn i skjeistokkjen.

check åkkå

oss

Trykksterk:
Papa tók åkkå unde' arman å bar åkkå ive åne, men dei stǿri laut vasse sjavi.

Trykklett:
Du sér åkkå vel?
check åkkå

oss

Trykksterk:
Heimi sjå åkkå æ der allstǿtt i stand.

Trykklett:
Kòsi ska' det gange åkkå itt mi alli hitte heim'tt'e i skoddinn?
check åkkå / åkkås

vår, vårt, våre

Åkkås hús æ tvíhåge. Ungan åkkå sprunge å løynte sikkå. I åkkås dage hèv' mangt forandra seg.

check åkr'e

åker

Der va' for blautt på åkró ti' at da kunna út'å mæ traktóró.

check åkrehéme

kornstubben etter skurden (stakk opp av den fyrste snøen)

Eg va' så ǿr'e ti' gange 'å skjí at eg gjekk i åkrehémunn i nåkå líti snjór'e.

check åkrepípe

fløyte laga av halmstrå

I skúræ gjåre mi åkkå åkrepípu å blése, men dei vaksne sa at mi måtte 'kji blåse på úveir.

check åkrerein

nedste kanten på ein brattlendt åker (der jorda ofte har sige nedover)

Åkrereina fortelje om eldgamle åkra.

check 'ålagd'e

pålagd (bruka om dyr som ikkje skal slaktast)

Dei vénaste lombí vurte 'ålagde.

check ålaup

anfall, sjukdomsri

'An fekk a kalleg ålaup.

check ålíten

1. kravstor person som berre lit på andre utan å gjere noko sjølv; berre bruka i eintal
2. likesæl

1. Tór æ så ålíten å výnen, å vi' helst'e sleppe sjav'e.
2. 'An va' ålíten i alt 'an gjåri.

check ålmanne fjådí

alle saman, heile folkehopen

Mi gjinge å sunge, ålmanne fjådí, då mi feira at kríi va' slutt.

check ålmúgji

folkemengde, folket i eit område, bygdefolket

Ålmúgjen stó' rundt bautasteinen då minnetalen varte halden.

check ålòge

ekstra tillegg (bonus)

I handelæ fekk eg tíe krónu i ålòge.

check ålsveitt'e

gjennomvåt av sveitte

Fókkji va' ålsveitt'e mæ 'an lesste høyslossí i dei fæle tórebræó.

check ålvak'e

heilt vaken (bruka td når ein vaknar brått om natta av ein smell)

Marí va' ålvak då 'u vakna av dei fæle draumæ.

check ålvòrâ

alvorsam (leggje fram noko som ein meiner er viktig)
Sjå også ålvòre.

'An va' ålvòrâ då 'an sa dèt.

check ålvòre

alvor (meine noko for alvor)
Sjå også ålvòrâ.

Æ detta ålvòrâ dí?

check åm'e

alm

Åmeblóman kan an ète itt da æ nýe.

check åmlingji

mann frå Åmli i Valle

Åmlingan våre sérs sprettne, Nístògjen kadda seg for Åmlífjøyrí.

check åmòge

1. mase, naudbe om noko, purre på
2. oppmode

1. Forellí åmòga æ Gýró om å bigjève tóbakkji. Eg åmòga da ti' nøyte sikkå.
2. Inkji åmòg mèg ti' syngje; eg brýt'e i målæ! Ånund åmòga jamt mæ 'enni Tóre for å få æ ti' húve træri, 'an tótte for gama lýe."

check ånd

and

Det va' så vídt eg gådde åndinn då 'u kåm symjandi mæ ungó attí si.

check Ånedalen

Arendal (eldre form)

Då mi våre i Ånedalæ seiste gongjí, låge mi der a nótt. Ånedǿlan bú i Ånedalæ.

check Åni

Åni (eldre form av td Arne)

Eg hèv' 'kji sétt ti' dei Ånâ på lengji. Den Ånen, den Ånen, han finn'e på mangt! Gúten varte døypt'e Åni ette gófa sí.

check åpåli / apli
image

epletre

Den gamlasti åpålen bèr'e líti no. Det ligg'e fullt av sǿtepli unde apló.

check år

oretre

Æran vakse fórt, men det vare fillen vé'e. Årí vi' have gód jórd.

check år

åre til å ro med

Eg braut av den eine årí då eg ródde i dei fæle vindæ.

check år å ævórleg

til alle tider, evig

Sossi hav' mi havt det år å ævórleg, så sò vi' mi have det!

check årakkji

mann frå Åraksbø

Årakkan rita sikkå út på mange måta førr' i tíinn.

check åraskaut

bunadskaut; bunde med to knutar oppå

D'æ vént å gange mæ åraskaut.

check årehedde

steinhelle framfor åren i stova

Det kan sprette neista frå ellæ, så a nòkå ví' årehedde lýt an have.

check årèk

avfall som ligg innpå land etter at det har vore flaum (td gras, bar, kvist)
Sjå også rèke.

Ette flaumæ låg årèkji langt innå land.

check årèke seg

verte vaken etter å ha sove

D'æ vóndt å årèke seg midt 'å nóttinn.

check årelóm'e

handtak på ei år

Årelóman våre så slitne av veiræ at eg sette flísa i fingan.

check åresmørje

smørje laga av orebork (bruka ved brannsår)

Bóa hèv' brent seg, finn nåkå åresmørje ti' smørje på!

check åretré

det bøygde treet som held oppe overdelen av peisen eller åren i hjørnet

Åretrétti æ røykròkji.

check åretròs

små turrkvister som ein finn i ei li der det veks or

Det va' mykji åretròs nórd i Líeteigjæ.

check årétte

stelle i stand att, beinke, rette opp, tilpasse (td ein hesteslede som har vorte skeiv;honnjåg'e)

Karan årétta kvinnestemmen ette flaumen. An lýt årétte det som hèv' gjengje sund'e.

check årevette

underjordisk ånd som held til i åren

Nòkå av saupæ å ǿlæ laut årevettâ have.

check åri

åre, eldstad mura av stein midt på golvet eller i hjørnet av romet

Gýró gjekk nårat årâ å sette seg.

check årlègjen vé'e

ved som har lege minst eit år

Det æ godt å have tjurr'e, årlègjen vé'e itt vetren kjæm'e.

check årmylt

uttrykk bruka om ein bekk eller elv som har så stor vassføring heile året at ein kunne male korn kva tid på året som helst (vert ikkje bøygt i kjønn, tal eller grader)

Hommsåne varte reikna for å vère årmylt.

check årsgåmål'e

årsgammal

'An va' 'kji kå a årsgåmålt bån då 'an tala.

check årsrynningji

årsskot på tre og buskar

"D'æ åri fyri som avgjèr'e ko stór'e årsrynningjen vari", meinte Tommås.

check ås'e
image

1. takås
2. kjerreaksel

1. Raptan liggje på åsó.
2. An lýt smørje åsan i hjúló mæ feitt, stundom.

check åstein'e

rundslipa stein i elvelaup

Munkesteinan våre små å runde åstein'e.

check åsålbèr

asalbær

Åsålbèrí æ helst'e góe å ète.

check åsåli

asaltre

Førr'e ha' da jamt an åsåli i túnæ ell' innmæ húsí. Åsålan kunna gjève nomn ti' an teig'e, så det varte Åsålhagjen, Åsålåkren, Åsålteigjen ell' anna.

check åt

1. ting som tærer på snøen, t.d. jord, sand og kalk
2. Bruka i uttrykket åt i håræ

Mi kaste åti útiv' snjóren, så det var' førr'e snjóberrt.

check åt i håræ

når hårtuppane delar seg

Hèv' an åt i håræ æ det kansi på tí'i å reise ti' an hårklyppari.

check åtehòl

Lite område der isen på eit vatn er tunn og veik pga. varme straumar undanfrå

"Di mòge passe dikkå for åtehòl út'å tjynninn!"

check åtesnjór'e

nysnø som gjer at gammal snø smeltar fortare (om våren)
Sjå også åt.

I mars æ det mest'e barre åtesnjór'e mi få.

check åtte

åtte, åttande

Åttendi mai nittenfemmåfyr va' an stór'e dag'e i Nòrik.

check åvelle

elendig tilstand for person, t.d. økonomisk; bruka berre i eintal

'An heldt seg lengji i åvellunn, 'an drakk, å stellte seg filli.

check åvelte

liggjande kroppsstilling hjå dyr, som gjer at det ikkje kjem seg opp med eiga hjelp; bruka berre i eintal
Sjå også vulten.

Sauen ha' vorte liggjandi i åveltunn, å daua.

check åvòke

vakenatt (å ikkje få sove)
Sjå også andvòke.

I nótt låg eg i åvòkunn.