stikkjen
person som har lett for å verte sint, er nærtakande og har vanskeleg sinnelag
An må vère forsiktig'e ko an sei mæ 'an, for 'an æ så stikkjen. 'An æ så stikkjen, 'an tòler alli nòkå ting, så var' 'an vónd'e.
- Hankjønn
- stikkjen
- Hokjønn
-
stikkjí
- Inkjekjønn
-
stikkji
- Fleirtal
-
stikkne
- Komparativ
-
stikknare
- Superlativ
-
stikknaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
stikkni
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
stikkne
- Komparativ hankjønn
-
stikknari
- Superlativ hankjønn
-
stikknasti
- Ordklasse
- Adjektiv
- Emne
-
Personlege eigenskapar
- Innlese av
- Knut K. Homme (2005)
Registrert: 25.08.2004
Oppdatert: 03.02.2012
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Registrert av:
-
Svein Jore
(25.08.2004)
- Korrekturlese av:
-
Sigurd Brokke
(28.02.2005)
- Oppdatert av:
-
Knut K. Homme
(03.02.2012)
- Dialekt døme (for lydfil)
- Vallemål