fjatren
ubestemt, vimsen, tankelaus
Sjå også fjatre, båndǿmi, i vodró og vadre (tyding 2).
'An va' så fjatren at det va' syndleg å sjå å høyre.
- Hankjønn
- fjatren
- Hokjønn
-
fjatrí
- Inkjekjønn
-
fjatri
- Fleirtal
-
fjatrne
- Komparativ
-
fjatrnare
- Superlativ
-
fjatrnaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
fjatrni
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
fjatrne
- Komparativ hankjønn
-
fjatrnari
- Superlativ hankjønn
-
fjatrnasti
- Registreringsgrunn
- Dialektord / uttrykk
- Ordklasse
- Adjektiv
- Emne
-
Personlege eigenskapar
- Innlese av
- Knut K. Homme (2007)
Registrert: 28.09.2004
Oppdatert: 19.09.2018
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Kjelde (fritekst):
- Olav J. Rysstad
- Registrert av:
-
Svein Jore
(28.09.2004)
- Korrekturlese av:
-
Sigurd Brokke
(06.09.2006)
- Oppdatert av:
-
Sigurd Brokke
(19.09.2018)
- Intern kommentar:
- SB: Eivind Sigurdson Berg (1892-1983): fjatren: usætande.