|
|
radigt
|
|
|
1. rart, pussig, underleg
2. raskt, fort, greitt
|
1. Mange tikje det æ radigt fysst ungdómen sit'e mæ húve ell' hette inni.
2. Det gjekk radigt heim'tt'e av heiinn i dag.
|
|
|
radt
|
|
|
raskt
|
Det gjekk så radt mæ arbeiæ si' mi våre så mange.
|
|
|
rapandi
|
|
|
skridande
|
Råsí kåm rapandi né' líí.
|
|
|
rapeleg
|
|
|
ustøtt (om ting)
|
Denne hesjâ stend'e så rapeleg, så mi ljóte setje opp nåkå stydjestaura.
|
|
|
rasandi
|
|
|
veldig; forsterkande uttrykk
|
Den jentā æ rasandi flink, 'u æ reine sjiníi. Dèt va' an rasandi gó'e tukkji; dèr må du hav' lète ti' mykji rjómi! Dèt va' an rasandi gama film'e! Dèt va' an rasandi vén'e kjistili du ha' gjårt!
|
|
|
raulandi
|
|
|
ropande, remjande
|
Drykkjebassan kóme raulandi néd Skari.
|
|
|
ravelt
|
|
|
svært mykje
|
Itt an samanlíknar dèg mæ æ Signe, tapar du ravelt.
|
|
|
ravgali
|
|
|
heilt gale, fullstendig feil
|
Hèr hèv' eg mælt ravgali.
|
|
|
rektig
|
|
|
retteleg (forsterkande ord)
|
Mi hav' havt det rektig gama i kveld.
|
|
|
réttsluttig
|
|
|
rettferdig, rettvist
|
Å fare réttsluttigt fram, kan vère krevjandi for adde.
|
|
|
rómskleg / rómsklegt
|
|
|
god plass, mykje rom
|
Det sér rómsklegt út, detti húsi du sèt'e opp.
|
|
|
ròti
|
|
|
veldig, stort (forsterkande uttrykk)
|
'U va' ròti vé' då 'u va' yngri.
|
|
|
rundskjipa
|
|
|
fullt med folk rundt veggene i ei stove
|
Stògâ va' plent rundskjipa i líkfærinn 'enni Gònil.
|
|
|
rundtenom
|
|
|
rundt i kring
|
Mi have leita rundtenom, men mi have inkji funne nåkå.
|
|
|
rýli
|
|
|
1. mykje bråk, mykje ståk
2. rotut, uryddig (V)
|
1. Då det lei út'å nóttí, varte det helst'e rýli i ungdómshúsæ.
2. Det kan var' helst'e rýli hèv' an mykji unde' arbei' på same tíd.
|
|
|
røykt
|
|
|
røykfylt
|
Det såg røykt út inni stògunn, men det va' barre sólí som gjåre gjyvi grått.
|
|
|
rålíka
|
|
|
hudlaus
|
'An gjekk rålíka 'å hæló heile den langji vègjen.
|