hendig'e
1. flink til å lage ting med hendene
2. greitt / lett å bruke
Sjå også greilèg'e (V), greileg (H), hǿg'e, tægeleg (H) og tægelèg'e (V).
1. Gjermund va' så hendig'e.
2. Dèt va' a hendig gogn.
- Hankjønn
- hendig'e
- Hokjønn
-
hendig
- Inkjekjønn
-
hendigt
- Fleirtal
-
hendige
- Komparativ
-
hendigare
- Superlativ
-
hendigaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
hendigji
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
hendige
- Komparativ hankjønn
-
hendigari
- Superlativ hankjønn
-
hendigasti
- Registreringsgrunn
- Dialektord / uttrykk
- Ordklasse
- Adjektiv
- Emne
-
Personlege eigenskapar
, Anna
- Innlese av
- Sigurd Brokke (2010)
Registrert: 27.09.2004
Oppdatert: 12.05.2010
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Kjelde:
- Olav T. Åkre
- Registrert av:
-
Svein Jore
(27.09.2004)
- Korrekturlese av:
-
Sigurd Brokke
(12.05.2010)
- Oppdatert av:
-
Sigurd Brokke
(12.05.2010)