glupsklèg'e
(V)
1. person som ser farleg ut
2. stygt / farleg terreng / plass
1. Tór såg så glupsklèg'e út då 'an kåm inn.
2. Eg tikje der æ kalleg glupsklegt i Veiåjúvæ.
- Hankjønn
- glupsklèg'e
- Hokjønn
-
glupsklèg
- Inkjekjønn
-
glupsklegt
- Fleirtal
-
glupsklège
- Komparativ
-
glupsklègare
- Superlativ
-
glupsklègaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
glupsklègji
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
glupsklège
- Komparativ hankjønn
-
glupsklègari
- Superlativ hankjønn
-
glupsklègasti
- Ordklasse
- Adjektiv
- Vallemål / Hylestadmål
- Vallemål pga. bøying
- Emne
-
Personlege eigenskapar
, Landskap
- Innlese av
- Knut K. Homme (2005)
Registrert: 18.09.2004
Oppdatert: 08.04.2010
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Registrert av:
-
Svein Jore
(18.09.2004)
- Korrekturlese av:
-
Svein Jore
(18.04.2005)
- Oppdatert av:
- Sigurd Brokke (06.07.2024)