durmen
1. svevnug, tung i seg
2. grått og mørkt ver
1. Svålaug va' så durmí at 'u la seg oppi kvílâ a bil.
2. Det æ tunglegt fysst det æ durmi úti.
- Hankjønn
- durmen
- Hokjønn
-
durmí
- Inkjekjønn
-
durmi
- Fleirtal
-
durmne
- Komparativ
-
durmnare
- Superlativ
-
durmnaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
durmni
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
durmne
- Komparativ hankjønn
-
durmnari
- Superlativ hankjønn
-
durmnasti
- Registreringsgrunn
- Dialektord / uttrykk
- Ordklasse
- Adjektiv
- Emne
-
Kropp og helse (menneske)
- Innlese av
- Liv Helga Brokke (2017)
Registrert: 20.04.2013
Oppdatert: 31.10.2018
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Kjelde:
- Gunhild Espetveit
- Registrert av:
-
Sigurd Brokke
(20.04.2013)
- Korrekturlese av:
-
Sigurd Brokke
(21.12.2016)
- Oppdatert av:
-
Sigurd Brokke
(31.10.2018)
- Intern kommentar:
- KKH: Svålaug va' så durmí at 'u la seg oppi kvílâ a bil.